Typografi

Vår typografi är en viktig del av Stockholms stads grafiska profil. Stockholm Type och Stockholm Type Display är Stockholms stads egna typsnitt specialritat av schweizaren Emmanuel Rey. Genom ett särskiljande typsnitt med mycket identitet skapar vi igenkänning och kan lyfta fram och knyta samman våra verksamheter. Som kompletterande typsnitt använder vi Times New Roman, Arial och Open Sans.

Konsekvent användning av typsnitten hjälper oss att stärka profilen för Stockholms stad.


Profiltypsnitt

 

Stockholm Type Display

Stockholm Type Display är vårt mest profilskapande typsnitt som innehåller versioner av bokstäverna ä, Ä, ö, Ö med streck istället för prickar. Stockholm Type Display finns i två vikter; Stockholm Type Display Bold och Stockholm Type Display Regular. 

  • Stockholm Type Display används i större grad och bör inte användas under 14 pkt.
  • Stockholm Type Display Bold används för att lyfta våra verksamhetsnamn och i större rubriker.
  • Stockholm Type Regular kan i rubrik användas i kombination med Stockholm Type Display Bold för att skapa informationshierarkier, men aldrig ensamt.
  • Vid fler-radiga rubriker är radavståndet samma som teckenstorleken. T ex 30/30 pkt.
  • Rubriker och namn ska sättas versalgement.
  • Stockholm Type Display Regular kan användas i kortare text när behovet av profilering är stort exempelvis på en affisch. 
  • När behovet av läsbarhet är stort och vid längre texter använd istället Stockholm Type.

Stockholm Type

Stockholm Type är vårt standardtypsnitt som används i mindre storlekar och kortare texter för ökad läsbarhet. Standardtypsnittet finns i två varianter; Stockholm Type Bold och Stockholm Type Regular.

  • Stockholm Type Regular används i kombination med Bold i rubriker eller ensamt i underrubriker, ingresser, bildtext, kortare faktatexter, adresser etc.
  • Rubriker ska sättas versalgement.
  • Helt versala rubriker är endast tillåtet i mindre grader om det krävs av sammanhanget för att skapa hierarkier men bör undvikas.
  • Vid fler-radiga rubriker är radavståndet samma som teckenstorleken. T ex 30/30 pkt. 
  • Minsta tillåtna textstorlek är 7 pkt i tryckt material och 20 pxl i digitala sammanhang.

 

  • Stockholm Type Bold är en fet variant av vårt standardtypsnitt.
  • Typsnittet används i mindre rubriker så som mellan- och underrubriker
  • Rubrikerna ska sättas versalgement.
  • Helt versala rubriker är endast tillåtet i mindre grader om det krävs av sammanhanget för att skapa hierarkier men bör undvikas.
  • Rekommenderad minsta textstorlek är 11 pkt i tryckt material och 29 pxl i digitala sammanhang.
  • I undantagsfall kan textstorleken gå ner till 8 pkt i tryckt material.

 

Användning av typsnittet

Grundprincipen är att hela tiden bibehålla en stark hierarki där de olika nivåerna har en bra kontrast mot varandra. Till sin hjälp kan man då använda sig av storlek, vikt eller färg.

Do
Arbeta med tydlig hierarki, detta kan göras genom att:

  • Kombinera vikterna Bold och Regular i samma storlek
  • Ha storleksskillnad mellan nivå ett och två men i samma vikt
  • Vid  tre nivåer använda sig av färg för att differentiera nivå ett mot nivå två, även om de är i samma storlek och vikt. Nivå tre särskiljer sig då genom att vara satt i samma vikt men i mindre grad.

Don't

  • Om man jobbar med två vikter för att skapa hierarki, låt radavståndet för dessa två nivåer ligga på en sådan nivå att dessa känns sammanlänkade (radavståndet bör vara mellan 100-115% av textens storlek. Radavståndet för en rubrik med punktstorlek 20 pt skulle därmed bli 20*1,1=22, om man väljer ett radavstånd på 110%.)
  • Om man väljer att arbeta med storleksskillnad för att skapa hierarkier, se då till att dessa inte ligger för nära varandra då det är viktigt att kontrasten är tydlig.
  • I det tredje exemplet används onödigt mycket vikter och storlekar. Detta skapar en otydlig hierarki. Välj att antingen arbeta med storlekar, viktning eller färg för att skapa en tydligare hierarki, se exempel under Do!

Kompletterande typsnitt

Times New Roman

Times New Roman är vårt brödtexttypsnitt och används för längre texter i kontorsmallar och kommunikativa mallar. Lämplig storlek för brödtext är 9–12 pkt.

Arial

Arial används i rubrik och sidhuvud i kontorsmallar. Lämplig storlek är 10 pkt och uppåt. Det ska också användas i tabeller och diagram i både digitalt och tryckt material.


Webb typsnitt

Open Sans

På webben används Stockholm Type Bold och Stockholm Type Regular på övergripande rubriknivå. Som kompletterande typsnitt används Open Sans genomgående.


Färgad typografi

Färgad typografi är främst tillåtet i större grader när annan färg i övrigt inte används och gärna i kombination med neutrala bakgrunder: vit, grå eller svart/vitt foto. Om layouten i övrigt är färgrik i form av färgade bakgrunder eller färgade rutor rekommenderas svart och vit typografi för att skapa ett lugnare intryck.