Som i all övrig kommunikation har vi en möjlighet att påverka hur vi uppfattas. Om vi i ett tidigt skede funderar på hur samarbetet ska utformas och om vi är noggranna med att följa riktlinjerna kommer vi att vara tydliga i vår kommunikation. På så sätt kan vi förmedla en enhetlig bild av Stockholms stad.
Om våra samarbeten
Anledningen till varför vi inleder ett samarbete skiljer sig åt. Vi kan dela in våra samarbeteni tre typer som alla tre fyller en viktigt funktion.
Valbara samarbeten är när vi själva väljer samarbetspartner. En anledning är att vi vill stärka bilden av vår stad genom att förknippas med en specifik partner eller aktivitet.
Samarbeten med gemensamt ansvar är när vi själva inte väljer om vi ska inleda ett samarbete eller med vem. Ett exempel kan vara då vihar ett gemensamt service- eller informationsansvar med annan myndighet.
Samarbeten med externa utförare är samarbeten som fastställs genom upphandling.Dessa samarbeten skiljer sig något från övriga samarbeten och hanteras därför i ett separat kapitel.
Vi strävar efter att utforma alla våra samarbeten efter samma riktlinjer. De hjälper oss att skapa en tydlig rollfördelning och ett tydligt uttryck vilket i sin tur förenklar för mottagaren. Riktlinjerna kan även hjälpa oss att välja samarbetspartners som stärker bilden av Stockholms stad.
Checklista för samarbeten
Inför ett potentiellt samarbete finns tre steg som bör tänkas igenom för att samarbetet ska få rätt förutsättningar.
1. Samarbete eller inte
Det första steget är en bedömning om samarbetet ska inledas eller inte. I många sammanhang har vi inte möjlighet att välja. Detta steg gäller därför främst våra valbara samarbeten.
Alla valbara samarbeten bör ha potential att stärka bilden av Stockholms stad. För att göra en bra bedömning och se till att grunden är på plats tar vi hjälp av kontrollfrågorna nedan. Om svaret är nej på någon av frågorna bör vi ifrågasätta om samarbetet ska inledas. Eventuellt behöver vi åtgärda något som exempelvis finansieringen. Kontrollfrågorna ska ses som vägledande och inte beslutande.
- Stärker samarbetet bilden av Stockholms stad genom att förknippas med partnern eller aktiviteten?
- Är det osannolikt att partnern kommer att förknippas med något negativt?
- Är samarbetet begripligt och relevant för våra målgrupper?
- Finns det en plan för hur samarbetet ska utvärderas och avslutas?
- Är samarbetet och ansvarsområdena reglerat i avtal?
- Är finansieringen fastställd?
2. Roll i samarbetet
Efter att vi har gjort bedömningen att ett samarbete ska inledas behöver vi besluta vilken roll Stockholms stad ska ha i samarbetet. Detta steg rör både samarbeten vi själva väljer och samarbeten genom ett gemensamt ansvar.
Det finns tre tydliga roller:
- Stockholms stad är huvudavsändare
- Stockholms stad är likvärdig avsändare
- Stockholms stad är partner till en annan huvudavsändare
Att fastställa de olika rollerna i samarbetet är viktigt för en tydlig kommunikation. För att avgöra vem som är huvudavsändare har vi ett antal kontrollfrågor till hjälp. Om svaret är Stockholms stad på majoriteten av frågorna bör Stockholms stad stå som huvudavsändare.
Kontrollfrågor:
- Vems målgrupp är mottagare?
- Vem är finansiär?
- Vems är initiativet / Vem äger erbjudandet?
- Vem äger kanalen / kanalerna?
Om möjligt bör vi undvika rollen som likvärdig avsändare för att:
- Det är resurskrävande att skapa nya identiteter
- Det tar längre tid att arbeta upp kännedomen
- Det är svårt att vara konsekvent med avsändare och identitet genom alla kanaler
Även om parterna bidrar lika mycket till projektet bör någon ta rollen som huvudavsändare för att förenkla för mottagaren. Valet bör utgå från frågorna ovan.
Ett bra exempel är Stadshusregattan där samarbetspartnerna bidrar lika mycket till projektet men Stockholms stad står som huvudavsändare för kommunikationen.
3. Utseende
Det sista steget är att säkerställa att samarbetet följer de visuella riktlinjerna. En konsekvent användning av de visuella riktlinjerna skapar en tydlighet och gör samarbetet lättare att förstå. De visuella riktlinjerna är indelade i de tre roller vi kan ta i samarbeten; huvudavsändare, likvärdig avsändare och partner.
Huvudavsändare
- Stockholms stads visuella riktlinjer tillämpas genomgående
- Stockholms stads logotyp bör placeras i något av de övre hörnen
- Samarbetet uttrycks primärt i text som placeras i något av de nedre hörnen
- En text som förklarar relationen mellan oss och våra partners ska alltid finnas medförslagsvis "I samarbete med"
Det kommer finnas tillfällen då vi istället för text exponerar vår partners logotyp. Dessa tillfällen är när:
- Samarbetet stärker bilden av Stockholms stad eller medför ökad nytta för vår målgrupp
- Sannolikheten är låg att partnern associeras med något negativt
- Samarbetetär relevant för vår målgrupp
Partnerlogotypen ska då vara svart eller vit beroende på bakgrund och cirka 70% av Stockholms stads logotyp.
Flera verksamheter kommunicerar
När flera verksamheter/förvaltningar kommunicerar strävar vi efter att enbart kommunicera Stockholms stad i enlighet med vår namnstrategi.
Likvärdig partner
- Ingen av parternas varumärke ska vara mer framträdande
- Neutraldesign används genomgående, det vill säga inga av parternas designelement är tillåtna
- Endast Stockholms stads namn ellerlogotyp ska användas
- Säkerställ att riktlinjer för frizon etcetera efterlevs
- I vissa fall kan en förklarande text användas, exempelvis ”En gemensam satsning av”.
Om möjligt bör vi undvika rollen som likvärdig avsändare för att:
- Det är resurskrävande att skapa nya identiteter
- Det tar längre tid att arbeta upp kännedomen
- Det är svårt att vara konsekvent med avsändare och identitet genom alla kanaler.
Även om parterna bidrar lika mycket till projektet bör någon ta rollen som huvudavsändare för att förenkla för mottagaren. Utgå från frågorna i avsnittet "roll i samarbetet" för att bestämma de olika rollerna.
Partner till huvudavsändaren
- Partnerns visuella riktlinjer tillämpas genomgående
- Endast Stockholms stads namn eller logotyp används
- Säkerställ att riktlinjer för frizon etcetera efterlevs
- Vår logotyp placeras frånskilt huvudavsändaren, exempelvis i separat hörn
- En text som förklarar relationen mellan oss och våra partners ska alltid finnas med, förslagsvis "I samarbete med".
Det kommer finnas tillfällen då vi istället bör uttrycka vårt partnerskap i text. Vi uttrycker partnerskapet i text när:
- Samarbetet varkenstärker bilden av Stockholms stad ellermedför ökad nytta för vår målgrupp
- Samarbetet kan bedömas som riskfyllt
- Samarbetet är inte relevant för vår målgruppoch snarare förvirrar än förtydligar.