Tillgänglighet på sociala medier

Stockholms stads innehåll på sociala medier ska vara tillgängligt för alla. Därför ska innehåll som publiceras i stadens sociala medier tillgänglighetsanpassas.

Detta regleras såväl i lagen om digital offentlig service som i Policy för Stockholms stads konton i sociala medier. Innehållet ska tillgängliggöras till den grad det är möjligt på respektive plattform.

Sträva efter att tillgänglighetsanpassa innehållet i all planerad kommunikation. Vid snabba produktioner eller när något är tidskritiskt kan du ta till enklare lösningar, som att tillgängliggöra textversioner av en video till exempel.

Skriv klarspråk

Precis som vi skriver klarspråk på stadens webb så ska vi också skriva klarspråk i sociala medier. Många råd och tips finns på stadens demowebb.

Tänk på följande när du skriver inlägg på sociala medier:

  • Skriv det viktigaste först.
  • Sätt punkt – skriv korta meningar.
  • Använd aktivt språk – du-tilltal.
  • Dela upp dina inlägg i stycken
  • Undvik budskap eller rubriker i endast versaler.
  • Använd en emoji i taget, och använd maximalt 2-3 emojis per inlägg.
  • Använd max 1-2 hashtags per inlägg, lägg dem sist i inlägget och använd begynnande versal i varje nytt ord.

Länkar

Det finns ofta behov av att länka till mer information i inlägg på sociala medier. Tänk på följande när du länkar i ett inlägg på sociala medier:

Använd länkar som visar läsaren var länken leder någonstans – exempelvis start.stockholm/aktuellt.

Undvik länk-förkortningar och syndikaliserade länkar – exempelvis bit.ly-länkar.

Beskriv för läsaren vad de ska göra när de klickar på länken – exempelvis hitta öppettider, läsa mer eller boka tid.

Försök att ha max en (1) länk per inlägg. För en person som navigerar med tangentbord och skärmläsare kan många länkar förvirra och skapa frustration.

Typsnitt, färg och kontrast

Det är viktigt att färg och kontrast används på ett tillgängligt sätt i sociala medier. I stadens varumärkesmanual kan du läsa mer om hur stadens färger och typsnitt ska kombineras för att få god läsbarhet.

Bilder

För att bilder på sociala medier ska vara tillgängliga ska du tänka på

  • färger och kontraster
  • mängden text och andra grafiska element
  • att lägga till alt-text.

Se till att färger och kontraster används enligt varumärkesmanualen, så att eventuell text på bild har god läsbarhet. Samtidigt är det viktigt att inte ha stora mängder text i bilden – ha istället majoriteten av texten i inlägget.

För att personer som behöver syntolkning ska kunna ta del av bilder ska du lägga till alt-texter. Det är bättre att lägga till en manuellt, eftersom det annars skapas en åt dig automatiskt – de är inte alltid helt korrekta.

Alt-texter är möjliga att lägga till på

  • Facebook
  • Instagram
  • Linkedin
  • Twitter.

Enklaste sättet att ta reda på aktuellt metod på respektive plattform är att söka på internet efter ”alt-text + facebook page”, och så vidare.

Video

Tillgänglighet i video på sociala medier kräver ganska mycket kunskap och planering, men det finns en hel del enkla lösningar också. Läs gärna mer om tillgänglig video på webben, där finns generell information och vägledning om vilka krav som finns, olika begrepp och lösningar.

Adressera tillgängligheten vid brister

En viktig tumregel när en video inte är helt tillgänglighetsanpassad är att adressera detta i inläggstexten. Berätta på vilket sätt videon inte är tillgänglighetsanpassad, och se till att inläggstextens information är likvärdig med videons – alternativt lägg filmmanuset i en kommentar till inlägget.

Undertexter på sociala medier – vilken form ska jag använda?

Sociala medier har olika förutsättningar för undertextning beroende på vilken plattform du ska publicera på. På vissa plattformar finns möjlighet att ladda upp fristående undertexter. De kallas för closed captions (cc) och kommer i form av en .srt-fil. De gör att användaren själv kan sätta på och stänga av undertexterna vid behov, samt att de går att läsa med en skärmläsare – vilket ökar tillgängligheten. 

På övriga plattformar måste vi ”bränna in” undertexten i videon. Det betyder att undertexterna är grafik som läggs ovanpå videon. 

Gör så här på dessa plattformar:

  • Facebook, Twitter, Youtube och Linkedin – fristående undertexter, srt-fil (cc).
  • Instagram flöde/stories – inbrända undertexter.

Syntolkning på sociala medier – hur ska jag göra?

Du kommer långt på att i planerade produktion tänka in tillgänglighet från start. Där är verbalisering en bra lösning på många behov av syntolkning. Verbalisering betyder att du i ditt manus väver in syntolkning, till exempel vem som pratar och var hen befinner sig.

För tillgängliggöra informationsvideor med animerad text är voice over, som läser manuset i videon, en bra lösning. Det krävs sällan en studioinspelning för att kvalitén ska vara tillräckligt bra. Du kommer långt med att spela in ljudet med en enkel mygga och mobiltelefon. 

En lösning som kan användas när tid saknas är att tillgängliggöra videons innehåll i textform. Det kan antingen göras genom att inläggstexten har likvärdig information som videon, eller att lägga videons manus i en kommentar till inlägget.

Uppdaterad